"Life is a B-movie"

I dag släpps en intressant nyhet - den om vilka som ska spela huvudrollerna i filmatiseringen av Stieg Larssons Millennium-trilogi.

På förhand har det har snackats om Mikael Persbrandt och Tuva Novotny. Novotny kan jag köpa - om filmteamet lyckas skapa en missanpassad 24-åring ur hennes docksöta uppenbarelse. Persbrandt, däremot, skulle vara århundradets felcastning. Han är ju en buffel, en hårding - Mikael Blomqvist en mes, en motvillig hjälte, en sån som får tjejer utan att folk förstår varför. Michael Nyqvist och Jonas Karlsson är också alltid aktuella för alla huvudroller, men de är precis som Persbrandt totalt uttjatade. Vi behöver nya ansikten i de här rollerna.

(Shit. Persbrandt tvärslutar på Dramaten. För att spela in tre Millennium-filmer? Yikes.)

I dag läste jag däremot en mycket lovande nyhet: Noomi Rapace är klar för filmerna. Om hon ska spela Lisbeth Salander är det bara att säga "Grattis Sverige". Hon kan spela hård, snygg och knäpp nog för att bli en perfekt hacker/researcher med hämnd i sinnet, det vet alla som har sett henne som Cosmogirl i "Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika" på Dramaten.

Jag önskar att jag hade ett bra namn för den manliga huvudrollen. Det har jag inte. Det skulle vara grymt med en teaterskådis, som Sven Ahlström, eller något nytt ansikte, som Sverrir Gudnason i "Upp till kamp".

Det handlar om fingertoppskänsla och trovärdighet. Den svenska publiken behöver inga rattfyllon, playboypinglor och löpsedelstyper för att hitta till biograferna när Millennium-filmerna går upp. Stieg Larsson har, milt uttryckt, bäddat för succé.